Det blev en sån där morgon som man aldrig planerar att det ska bli. Ingen drömmorgon alls. En sån där när svetten lackar, hunden kräks, kläder är försvunna, matsäcken är glömd och ingenting flyter på. En sån morgon när man känner sig som världens sämsta mamma. Som ryar, stressar på och skäller. Usch! Fick mens dessutom. Ja, ni hör ju… Ingen bra start. Jag vet ju att det här är mitt ansvar. Att se till att vi alla får en bra start på dagen. Jag pratar med lugn ton, först, sen med en aning av stress i tonen för att tillslut vråla ” iiiiiiiin i bilen, NUUUUU!”
Så kommer vi slutligen ut. Solen värmer mitt brunkrämsinsmorda fejs och livet , ja det känns genast en liten smula härligare.
Jag samlar ihop mig och tar ett djupt andetag, säger förlåt till barnen för en dålig start på dagen. Pussar hejdå och hoppas att de förlåter mig, glömmer bort synen av sin svettiga, stressiga mamma och har en fin dag i skolan.
Hur var din morgon?
Senaste kommentarer